lomboomsrilanka

Vattenfall

Inträde till vattenfall

Sri Lankas natur är fantastisk och dit hör de många magiska vattenfall som turister ofta besöker. Några exempel är Diyaluma Fall, Ramboa Waterall, Bambarakanda falls och Duhinda falls. Lokalbor tar gärna  utflykter och badar i vattenfall. Vi följde med släktingar för att bada i ett otroligt vackert vattenfall som främst är ett utflyktsmål för Sri Lankeser och därför är jag osäker på namnet. Mina förväntningar var höga.

Vi kommer fram till en liten by med en stor parkering. Uppslutningen av små stånd som säljer allt ifrån färskt bröd (Roti) till solhattar vittnar om att det lite längre bort finns ett besöksmål. Det luktar bröd och kryddor. Det finns inte några utländska turister i sikte förutom jag och min familj. Vi promenerar tillsammans på den lilla vägen kantad av försäljare och kommer till slut fram till en stor port. Framför porten finns ett litet hus där biljetter säljs för att få inträde till  vattenfallet. Det visar sig att det bara är jag som behöver betala inträde för att man kan se att jag är utlänning, jag vet inte om jag skall känna mig diskriminerad men vi skrattar mest åt det.

Väl inne på området inser jag att jag kommer att vara den enda kvinnan med bikini, kvinnor går omkring i vattnet antingen med vanliga kläder eller iklädd Bad Sari (Lungi). Jag ifrågasätter att det måste vara svårt att simma i klänning och får till svar att många Sri Lankeser inte kan simma. Vattnet är klart och känns rent även om många  tvålar in sig och tvättar håret i vattnet.
Naturen är otroligt vacker, vattenfallet syns en bit bort och för att komma närmare själva fallet måste man vandra en bit i det knähöga vattnet och sedan barfota in på en liten djungelstig.

Vi kommer fram alldeles nedanför fallet, vattnet är svalt och klart, botten är stenig, man får se upp var man sätter fötterna. Det dånar av vattnet som slår mot klipporna, det är en mäktig upplevelse. Här stannar vi en bra stund och leker och svalkar oss.

Vi avslutar utflykten med att äta på en närliggande restaurang och skrattar tillsammans åt att det även här finns två prislistor. Gissa vilken jag fick?

 

Elefanthemmet

Elefanthemmet i Udawalawe nationalpark

Vi besökte Udawalawes elefanthem i Sri Lanka. Udawalawe är en nationalpark som ligger i  Uvaprovinsen, i den södra delen av landet, 130 km öster om huvudstaden Colombo. Parken är  31 kvadratkilometer stor. Tyvärr hann vi inte med att ta en safariutflykt i nationalparken för turerna startar tidigt på morgonen och vi hade varit uppe sent kvällen innan och besökt släktningar.  Vi beslöt oss istället för att besöka elefanthemmet i Udawalawe. På elefanthemmet bor unga elefanter som blivit föräldralösa och äldre skadade elefanter. I många fall har elefanterna skadats av minor som finns kvar i spåren efter inbördeskriget som rådde främst mellan gerillagruppen Tamilska tigrarna och regeringen i Sri Lanka. Inbördeskriget tog slut 2008 när regeringsstyrkorna slog ut en stor del av de  Tamilska tigrarna.  Elefanthemmet bedriver sin verksamhet med hjälp av frivilliga donationer och vid hemgång är det lätt att ge en donation, man får ett bevis med sig som tack för att man stöttat elefanterna.

Man får inte slå elefanterna!

Vid matningen av elefanterna sitter man  på en liten läktare med solskydd och kan titta på elefanterna som själva går dit för att få mat. Först är de minstingarnas tur att få mjölk och efter det kommer de lite större djuren och till sist de skadade. En elefant hade trampat på en mina och sprängt bort foten. På hemmet har man tagit hand om den och tillverkat ett träben som elefanten kan gå med.

I “elefanttonårsgruppen” vid matning var det ett par elefanter som inte slutade äta vid uppmaning av djurskötaren varvid djurskötaren slog elefanten med en pinne stor som ett skaft på en sopborste. Detta känns säkert inte mycket på en elefant men vår då två gamla dotter blev upprörd.

 “Man får inte slå elefanter, de är dumma! ” säger hon.

Det är knepigt att förklara som förälder, vi vet att de tar hand om elefanterna och har säkert begränsade resurser och maten måste räcka till alla.

“Det var dumt att slå elefanten men han är snäll och hjälper dem så att alla får mat”, sa vi.

“Han är lite dum och lite snäll”, säger då vår lilla dotter. Detta blev ett litet trauma för henne:)

“Han slog elefanten! Han är lite dum och lite snäll. “, upprepade vår dotter otaliga gånger under hela resan och så här ett år efter kan hon fortfarande upprepa samma mening och prata om upplevelsen. Med tanke på hur elefanter behandlas på många turistorter vill jag förtydliga att dessa elefanter inte exploateras eller fastkedjas utan tas hand om för att sedan kunna leva och klara sig själva i nationalparken när de når vuxen ålder

Semester i Hikkaduwa

Semester i Hikkaduwa

Vi hann med tre dagars semester under vår resa till Sri Lanka när vi startade upp Lombo. Hikkaduwa ligger i södra delen av Sri Lanka och har långa vita stränder. Beroende på årstid kan det vara badförbud för att undervattenströmmarna är starka, vilket så var när vi var på besök. Det gjorde ingenting, för vi hade en hel hotellpool nästan för oss själva och utsikten var otrolig. 

Vi besökte ett hem för skadade sköldpaddor. Där tar man hand om sköldpaddor som skadats i bland annat fiskenät. De föder upp utrotningshotade sköldpaddor som man senare släpper ut i det vilda. Mycket uppskattat av våra barn.

Hikkaduwa drabbades hårt av tsunamin 2004 och det finns flera tsunamimuseum i staden. Vi besökte ett av dem. Vi hade med oss våra barn som sprang rakt in, innan vi förstått vad som visades. Det är inte anpassat för barn, det var bilder från tsunamin, ocensurerat med döda människor. Jag fick en förståelse för vad som hänt på ett sätt som jag inte haft innan. Samtidigt var det lite av en chock och bilderna förföljde mig i drömmarna i några nätter. Vi stannade inte länge och som tur var hann inte barnen uppfatta för mycket av vad som visades.

Scroll to Top